Jag skrev och skrev.. Sen radera jag, insåg att jag vet inte om jag ville dela med mig av de? Tänkte efter och jag mår bra av att skriva av mig! Så jag gör ett nytt försök och om jag raderar igen, de vet jag inte?

Jag har verkligen börjat trivas i lägengeten, i Vargön!
Något jag hade väldigt svårt att tro att jag skulle kunna göra
eftersom jag tyckte det var så skönt att flytta från "skit-staden"
när vi flyttade upp till Degerfors hösten/vintern -07..

I slutet på Septemer är det 1 år sedan Hugos pappa lämnade mig. Och i början på Oktober är det 1 år sedan aborten och operation! Det som då var känslomässigt jobbigt "la jag på hyllan" fanns ingen ork lr tid till att varken ta tag i det lr känns efter! Hade fullt upp med att hitta en lägenhet till Hugo och mig. Det ända jag visste var att jag ville tillbaks till Vänersborg, familjen och vännerna! Visste också att jag skulle sakna Elin och barnen, Carro och Tommy!!
Minns sista dagen där uppe, hade packat in de sista i bilen, Hugo skulle vara kvar hos sin pappa några dagar så jag fick chansen att få ordning innan han kom.. Innan jag lämna Degerfors åkte jag till Elin för att säga hej då. Det va nog de jobbigaste jag varit med om! Någon som ställt upp, funnits där, sett mig både glad och ledsen, vi hade 5 min mellan varann och sågs nästan varje dag under 2 års tid! Jag grina, Elin grina och jag grina hela vägen till Vänersborg den dagen.. 2½ timma, kändes som man fått 2 goa smällar över ögonen kan jag lova!
Sov dom 2 lr 3 första dagarna hos Sandra, pallade inte att sitta i en stor 3´a ensam! Många tårar, skratt och pepptalk blev det under dessa dagar!
Så om jag inte haft mina vänner och familj, va hade jag då gjort?

Av allt man går igenom, så lär man något utav de.
Det blir vad man gör det till.
Och man själv kan i slutänden bara avgöra hur man själv mår !!



♥