Svårt att sluta le, känner mig gladare än på evigheter!
Känns så förbannat skönt att kunna le utan att tänka på allt
som varit! Har tidigare inte kunnat se de som ett avslutat
kapitel, men äntligen känns de verkligen som det är de!
Jag mår bra, jag kan le, varför då grubbla och undra varför!
Det finns inga känslor kvar och ingen att längre kämpa för!
Var nog länge sen dom förvann men bara vanan av vad man haft
dom senaste 4 åren har vart svårt att släppa!
Men nu är det Jag och Hugo och våran framtid som spelar någon roll!!

Du får mig att le sötnos !!